Språk – hjärna det!

Stridspiloter och tolkar är Försvarsmaktens mest värdefulla tillgångar. Men istället för fysiska kraftansträngningar som stridspiloter får gå igenom möter de blivande tolkarna ett stålbad i form av utländska språk. Denna intensiva språkinlärning får hjärnan att växa visar forskning vid Lunds universitet.

Att hippocampus, som fungerar som en kopplingsstation mellan hjärnans olika delar, växer vid intensiva studier har forskning redan visat. Men neuropsykologen Johan Mårtensson blev intresserad av att se hur just språkinlärning påverkar hjärnan.

– Vi tänkte att om det var någon grupp som kunde förändra hippocampus vid språkinlärning skulle det kunna vara blivande tolkar vid Försvarsmakten eftersom de genomgår en intensiv språkinlärning med 350 – 400 ord i veckan.

Studenterna bussades upp till Umeå universitet från sin utbildning i Uppsala där Johan Mårtensson och hans forskarkollegor fick tillgång till en kraftfull MR-scanner. Det Johan Mårtensson sökte efter var om det var ansträngningen som skapade förändringar i hjärnan eller om hjärnan modellerades om efter att studenterna hade lärt sig något nytt. Forskningen visade både och.

Som jämförelsegrupp fick forskarna tillgång till läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet. Dessa studenter hade också intensiva och krävande studier, men inte i språk. Den generella intelligensen hos de blivande tolkarna var inte högre än kontrollgruppens, men det som skilde dem åt var att de var otroligt begåvade i språk.

Mätningarna i MR-scannern visade att språkstudenternas hjärnor utvecklades i vissa delar, medan det inte skedde någon förändring i kontrollgruppens hjärnor.

– Höger hippocampus förändrades på vänster sida ute på hjärnbarken. Vi mätte det yttersta lagret, cortex som är mest distinkt på oss människor.

Johan Mårtensson liknar en råtthjärna som en slät form medan den mänskliga hjärnan ser ut som en ihopknycklad pappersbit, just så att vi ska få plats med så mycket cortex som möjligt, där våra mest avancerade högre funktioner sitter. I språkområdet ökade tjockleken i volym bland tolkstudenterna.

Men det fanns också skillnader mellan tolkstudenterna. Hjärnan växte olika mycket och det berodde på om studenten hade det svårt eller lätt att lära sig ett nytt språk som dali, ryska eller arabiska.

– De studenter som lätt kunde ta till sig ett nytt främmande språk och som inte hade problem med ljud – deras hippocampus växte, alltså den delen av hjärnan som hjälper till med associativ inlärning som denna språkutbildning byggde mycket på.

” Det blir konsekvenser av att inte behärska att läsa och skriva tillräckligt mycket och det är allvarligt.”

Men de studenter som fick kämpa främst med artikulationen och ljud, där utvecklades inte hippocampus utan en del av hjärnan där motoriken sitter.

– Det överraskade mig mycket, säger Johan Mårtensson. För att lära sig ett språk från början behöver man få rätt på motoriken som hjälper oss uttala korrekt och artikulera. Förändringarna i motorområdet var störst hos de studenter som hade det svårare att få rätt på uttalet

 Men hur kopplar en hjärna en betydelse till ord? Johan Mårtensson med forskarkollegor ligger i startblocken för att undersöka den saken bland barn.

– Jag är intresserad av hur hjärnan förändras när de språksvaga eleverna får hjälp att närma sig eller kommer ifatt sina klasskamrater

Det pedagogiska verktyget som forskarna ska använda sig av heter GraphoGame och är utvecklat av ett universitet i Finland och väl beprövat, med goda resultat, runt om i världen. Det digitala spelet lär barn bokstavsljud som byggstenar för att de ska kunna lära sig läsa och skriva. Och spelet fungerar globalt, de som har svårt med läs- och skriv-förståelsen är motiverade att använda GraphoGame för att komma i kapp.

– Hur skiljer sig hjärnstrukturen åt i denna diversifierade grupp där det finns barn med adhd, dyslexi eller ingen diagnos alls mot barn som inte har det svårt med att läsa och skriva? Undrar Johan Mårtensson. Eftersom jag vet att GraphoGame fungerar kommer jag att ha en grupp språksvaga barn, som med spelet hjälp, närmar sig sina klasskamrater.

Johan Mårtensson antar att eleverna kompenserar genom att utveckla strategier, nätverk och självförtroende. Men vad blir det för ändringar som sker i hjärnans organisation, hur ser omstruktureringen när eleven stimulerar sin hjärna att lära sig språk? Med MR-scannern till hjälp hoppas Johan Mårtensson finna svar på dessa frågor.

20 % av alla barn i Sverige har problem med att läsa och skriva, ett handikapp i vårt kunskapssamhälle som kan begränsa barnet genom hela livet i både utbildning och yrkesliv.

– Det blir konsekvenser av att inte behärska att läsa och skriva tillräckligt mycket och det är allvarligt, menar Johan Mårtensson. Kan man då med enkla hjälpmedel gå in och samtidigt lära oss mer om denna grupp, som är så många olika grupper, då tror jag att vi kan bidra med något signifikant i samhället.

Text: Bodil Malmström