Gps avslöjar djurens avancerade flyttmönster

Djur och organismers överlevnad handlar om att kunna röra sig från en plats till en annan. Med hjälp av gps-teknik och ljusloggar har forskare på kort tid upptäckt vilka mekanismer som styr flyttmönstren.

Gps-tekniken har vuxit fram inom de ryska och amerikanska försvaren för att kunna positionsbestämma flygplan, u-båtar och för att navigera robotar. Idag är teknologin ovärderlig för forskarna inom Centre for Animal Movement Research på Lunds universitet, CAnMove.

– Det händer mycket och det går snabbt inom det här fältet. Nu vet vi att djurens rörelser är betydligt mer komplexa än vad vi tidigare trott, säger Susanne Åkesson, forskningsledare för CAnMove och professor i zoologisk ekologi.

Hon har studerat albatrosser, havssköldpaddor, insekter och flyttfåglar. I takt med att avancerad teknik blivit mindre och lättare ökar möjligheterna till att följa och samla in information om djur. En ljuslogger, som väger strax över ett halvt gram, går att fästa på en fågel utan att den stör. Ljusloggern registrerar om det är mörkt eller ljust. När fågeln återfångas ett år senare läser forskarna av ljusloggaren och jämför med dagslängden på olika platser. På så sätt går det att få en utförlig bild över var fågeln har varit.

”Avancerad teknik har blivit mindre och lättare och möjligheterna till att följa djur har ökat.”

Med gps-mottagare går det att avläsa flyghöjder, hur fåglar flyger i olika vindförhållanden och hur de beter sig nattetid.

CAnMove är till största del grundforskning, en forskning som drivs av nyfikenhet och intresse. Men betonar samtidigt att det finns många direkta användningsområden för deras forskningsresultat.

– Fåglars och djurs rörelser kan till exempel kopplas till sjukdomsspridning, som under fågelinfluensan. Men det kan också vara intressant att studera deras rörelser för att se hur de påverkas av klimatförändringar, säger hon.

Forskningen kan även bidra till att politiska beslut blir bättre underbyggda.

– När vi till exempel beslutar om fiskekvoter i Östersjön så baserar vi vårt uttag på studier om hur vi tror att exempelvis torskar rör sig. Men det är möjligt att de rör sig över mycket större områden än vad vi vet idag, säger Susanne Åkesson och menar att det kan påverka vår uppfattning om hur stort torskbeståndet är.

Text: Ola Isaksson

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2012