Solens energi täcker jordens behov tusentals gånger

Vi möts dagligen av dåliga nyheter, klimatet är känsligare än man tidigare har trott. Isen i Arktis smälter fortare än någon kunnat förutsäga. För varje år med försummelser och misslyckanden i klimatpolitiken blir det allt svårare att begränsa den globala uppvärmningen och undvika farlig mänsklig påverkan på klimatet. Men det finns fortfarande goda möjligheter att vända trenden.

Ett växande antal studier visar hur det är möjligt att minska utsläppen så mycket och så snabbt att den globala uppvärmningen kan begränsas till under 2 grader. På åtgärdslistan finns framför allt effektivare energianvändning och förnybara energikällor, men också kärnenergi och koldioxidlagring. Resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt är det alltså fullt möjligt att minska de globala utsläppen med 50 % eller mer till 2050. För Sverige, EU och andra delar av den industrialiserade världen handlar det om att minska utsläppen med 80-95 % , i praktiken nollutsläpp 2050 från energi och transporter.

Solen är den viktigaste energikällan. Den energimängd som når jorden och som omsätts i vind-, vatten-, havs-, och bioenergi är många tusen gånger större än våra energibehov. FN:s klimatpanel (IPCC), Världsnaturfonden och Europeiska kommissionen har var för sig och i olika rapporter visat hur andelen förnybar energi kan öka och utsläppen minska i den takt som krävs. Enligt Europeiska kommissionen skulle en sådan omställning för Europa kräva ökade investeringar motsvarande 1,5 % av BNP. Dessa kan enkelt vägas upp genom att vi slipper betala för importerade fossila bränslen.

”År 2050 kan vi leva ett rikt, insiktsfullt och bra liv utan klimatpåverkande utsläpp.”

En omställning hindras alltså inte av brist på resurser eller teknik. Forskning och teknisk utveckling är centralt men den stora utmaningen ligger i att ändra kurs. Det handlar om politik och förmågan att styra en samhällsutveckling. Stora och långsiktiga förändringar av samhället sker hela tiden. Dessa har ofta varit drivna främst av teknisk utveckling. Elektrifieringen, bilen och mikroelektroniken är några exempel. Men i många fall har den tekniska utvecklingen och förändringen i stor utsträckning varit driven av staten genom en medveten politik. Järnvägar, kraftöverföring, mobiltelefoni och internet är några exempel.

Omställningen till det klimatneutrala samhället kan inte göras utan en tydlig politisk riktning. Med rätt spelplan för marknaden kan grön teknik få grogrund och utvecklas. Marknaden för hållbar energi omsätter redan idag hundratals miljarder kronor och den växer snabbt – en chans som Brasilien, Kina och andra framväxande ekonomier inte tänker försitta.

När skuldkrisen accelererar, börskurserna faller och det finansiella systemet är i gungning förefaller det svårt att uppbåda det politiska ledarskapet, eller mobilisera marknaden och de investeringar som behövs för en omställning. Räddningsaktioner med stimulans av efterfrågan och konsumtion för att dämpa symptomen på den underliggande strukturkrisen ligger nära till hands. Men det som behövs är långsiktiga investeringar som bäddar för nästa tillväxtcykel och fas av ekonomisk utveckling.

Med en sammanhållen politisk vision och samhällelig styrning i samspel med marknader för grön teknik kan denna ekonomiska utveckling ge snabbt minskande utsläpp. År 2050 kan vi leva ett rikt, insiktsfullt och bra liv utan klimatpåverkande utsläpp. Om vi lyckas med detta tror jag inte att våra barn kommer att förundras över den omställning till ett klimatneutralt samhälle som har skett i deras livstid. För dem är det bara fullständigt normalt.

Text: Lars J. Nilsson

Professor i miljö- och energisystem, programchef för LETS2050

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2013