Unika fynd i Egypten studeras i 3D

Det svenskledda projektet ”Gebel el Silsila Survey Project” i Egypten har gjort ett antal sällsynta fynd. Teamet har bland annat upptäckt en så kallade stela – en relief inristad i stenväggen – med vad man tror är cirka 2500 år gamla inskriptioner. För detaljgranskning av fynden tar forskarna hjälp av interaktiva 3D rekonstruktioner.

– Det unika med stelen är att den visar gudarna Amun-Re och Toth tillsammans. De två gudarna framställs sällan tillsammans, säger Maria Nilsson, projektledare och forskare i arkeologi vid Lunds universitet. Vi tror att kombinationen har att göra med en koppling till månen. En studie vi gör indikerar att det finns en månkult som inte blivit belyst tidigare, berättar hon vidare.

Det internationella svenskledda forskningsprojektet har pågått sedan 2012 och består av ett 15-tal forskare. Gruppen har gjort många upptäckter i Jabal al-Silsila som är ett gammalt stenbrott utanför staden Aswan, 85 mil söder om Kairo. Stenbrottet har försett bland annat Luxor med sten, men också andra tempelbyggen i södra Egypten.

Ett annat intressant fynd är två fysiska obelisker i sandsten som sitter på sin ursprungsplats, men som har blivit lämnade på grund av en spricka vid stenbrytningen. De inristade obeliskerna är framställda i en bildscen inne i det kända monumentet ”speos of Horemheb”.

– Det spektakulära med detta fynd är att scenen syns igenom en annan scen som ristats ovanpå, och genom stilistiska jämförelser tror vi att den underliggande scenen som föreställer en båt som fraktar obelisker tillhör den tidiga 18e dynastin, möjligtvis den kända kvinnliga faraon Hatshepsut, berättar Maria Nilsson.

För att lättare kunna studera och tolka bildristningar och reliefer använder sig arkeologerna av interaktiva 3D rekonstruktioner. Under hösten har två andra forskare från Lunds universitet deltagit i fältarbetet – Stefan Lindgren, vid Lunds universitets Humanistlaboratorium och Giacomo Landeschi från Institutionen för arkeologi och antikens historia. De har arbetat med fototeknik som ger 3D-rekonstruktioner av monumenten. Med hjälp av den tekniken kan man läsa av lämningarna i olika ljus och vinklar, vilket gör det lättare att upptäcka detaljer.

Tidigare forskarteam som varit i stenbrottet har menat att platsen inte har haft några förhistoriska lämningar att tala om.

– Vi har hittat över 60 stenristningsplatser med tillhörande flintaverktyg och dokumenterat runt 5000 bildinristningar och 800 texter sedan starten 2012. Vi har motbevisat det som sagts tidigare och därmed skrivit om historien för platsen, säger Maria Nilsson.

Text: TT/ Gisela Lindberg