Vad är din broccoli värd?

Hur många migrantarbetare sliter på våra lantbruk med låga löner och orimliga arbetsvillkor? Mörkertalet är stort och viljan att förändra inte tillräcklig.

– Migrantarbetare i stort har uppmärksammats, men inte inom jordbruk. Det finns enstaka mediala fall men från myndigheters roll och från forskningsvärlden är det förvånansvärt oupptäckt område. Ett eftersatt område som behöver genomgripande insatser, säger Måns Svensson doktor i rättssociologi på Lunds universitet.

För Arbetsmiljöverkets räkning tillsammans med forskare på Malmö högskola och SLU i Alnarp har han skrivit rapporten ”Migrantarbete inom den gröna näringen”.

HUR MEDVETNA ÄR VI ATT MÄNNISKOR GÖR SÖNDER SINA KROPPAR för att våra barn ska kunna äta ekologisk närproducerad mat, att låga priser på varor på frukt och grönt i livsmedelsaffären är ett resultat av migrantarbetarnas utsatthet?

– Jag har en känsla av att vi inte ens kan ta till oss i Sverige att villkoren kan se så usla ut i svenska jordbruk. Det är så apart från hur vi föreställer oss hur det svenska arbetslivet ska se ut att vi helt enkelt blir blinda för det. Man kan tro att det är elaka bönder som utnyttjar för att bli rika, men så är det inte. Lantbruken är deras hem och de är stressade över situationen. Ska man hårdra det är det de stora inköparna och livsmedelsjättarna som pressar priset mot jordbruken på produkterna så hårt att de måste konkurrera med dålig arbetsmiljö, menar Måns Svensson.

Rapporten ”Migrantarbete inom den gröna näringen” utgår från forskning som gjorts i andra länder, främst Nordamerika. Farlig arbetsmiljö, exponering av kemikalier, dåliga löner, språksvårigheter, sjukdomar som alkoholism och cancer, usla boenden och social isolering på gårdarna är globala problem.

Vilken typ av utsatthet tycker du är den värsta?

– Det är egentligen den sammantagna effekten av att man har så taskiga villkor som gör att det skapas en orimlig livssituation. Men jag tror att isoleringen är ett svårt problem särskilt på gårdar där det inte är många migrantarbetare. De är isolerade från samhället runt omkring men också från familj och vänner i hemlandet, menar Måns Svensson.

”Migrantarbetare världen över och i Sverige accepterar sämre arbetsvillkor.”

MIGRANTARBETARE VÄRLDEN ÖVER och i Sverige accepterar sämre arbetsvillkor eftersom alternativet kan vara att stå utan jobb helt. Det är ett grymt resultat av skilda världar, skilda liv. Billig arbetskraft och dålig arbetsmiljö skapar en osund konkurrens som drar ner hela marknaden.

– Det är ett akut problem som är undangömt eftersom det är obehagligt att ta i. Dessa människor lever under en press som är så väsensskilt från hur vi tror vi behandlar arbetare i Sverige, säger Måns Svensson.

För att lyfta problemen och arbeta fram bättre redskap för myndigheter krävs mer forskning. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att inspektera svenska jordbruk, socialtjänsten behöver gå in och kontrollera levnadsförhållanden och polis och skattemyndigheten behöver bli mer engagerade.

– Det finns inte tillräckliga resurser och det finns inga quick fix. Men ett handgripligt sätt att förändra situationen är att arbeta fram ekonomiska incitament för jordbruken. Inköparna kan ställa krav på hur den maten de köper in produceras och kontrollerar att jordbruken efterlever det. Konsumentens kan ta på sig ansvaret genom att identifiera vilken mat som produceras under schyssta villkor och välja att köpa den. Då får vi något som liknar fairtrade. Ett sådant arbete att ta fram bra villkor för svensk mat pågår och heter Svenskt sigill, berättar Måns Svensson.

SVENSKA GRÖNSAKER MARKNADSFÖRS som närproducerade goda grönsaker. Människor som vill göra rätt handlar närproducerat hos skånska jordbruk för att vara snäll mot miljön.

– Men om du hade vetat att gurkorna du köper har inneburit att immigrantarbetare har hängt upp och ner på i en gurkplockningsmaskin och blivit skadade för livet, hade du köpt det då? Det är svårt och komplext. Vi behöver arbeta systematiskt och vara många myndigheter inblandade och det behöver forskas mer. Det innebär inte att man kommer fram till en snabb lösning utan att vi börjar hantera problemen.

Text: Bodil Malmström

Illustration: Catrin Jakobsson