Hur media rapporterar om flyktingar och immigranter

Dalia Abdelhady, universitetslektor och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, har studerat hur franska medier och deras rapportering om flyktingar. För henne är franska medier intressanta eftersom deras tidningar är mer politiskt partianknutna än de svenska. Hon antog att rapporteringen om utlänningar och invandrare skulle se helt olika ut på grund av de politiska skillnaderna.

 – Och det stämde. När allt kommer omkring så uppfattar medierna fortfarande barn till invandrare som ointegrerade utlänningar. De uppfattas fortfarande som utomstående. En försöker aldrig se dem som en del av det franska samhället. Det är naturligtvis problematiskt, och jag hoppas att min forskning kommer att bidra till en ökad medvetenhet om att medierna inte hjälper invandrare och deras barn att känna sig delaktiga i samhället.

DALIA ARBETAR FÖR NÄRVARANDE med en jämförande studie av hur flyktingar och invandrare framställs i danska och svenska medier, där hon tar hjälp av en innehållsanalys. Hennes forskning är inriktad på hur flyktingar skildrades i medier under hösten 2015, då Sverige tog emot tiotusentals asylsökande under kort tid. Hela familjer anlände till centralstationen i Malmö – familjer som ibland hade rest i flera veckor längs farliga vägar genom hela Europa för att nå sin slutdestination: Sverige. Mediabevakningen var intensiv, liksom samhällsdebatten. Många medborgare och politiker var oroliga att Sverige inte skulle ha kapacitet att ta emot ett så stort antal människor på så kort tid. Eftersom medierna rapporterade om det aktuella läget dagligen finns det en hel del material att analysera.

– För samhällsvetare är studien av medier viktig eftersom medierna avspeglar vad samhället känner och tänker i stort, men också har en viktig roll i skapandet av den sociala verklighet som människor reagerar på. Vi påverkas av vad vi läser i tidningarna och ser på TV, och på många sätt påverkar media vår uppfattning om världen och händelserna omkring oss.

”För samhällsvetare är studien av medier viktig.”

GENERELLT SÄTT menar Dalia att tidningsartiklar i alla de länder hon studerat begränsar sin rapportering till ett av fyra fastställda teman: konflikter, människoöden, ekonomiska konsekvenser och institutionellt ansvar. Innehållet i dessa teman ser olika ut för varje land, men det finns fortfarande likheter i hur ämnena hanteras. Till exempel fokuserar ungefär en tredjedel av de artiklar som finns i respektive land på att skildra flyktingarna som individer och behandla ämnen som dödsfall, motgångar, och även generositet.

– Skillnaderna i rapporteringen återspeglar det nationella politiska och ekonomiska klimatet i varje land. I Sverige återspeglas starka institutioner, såsom lokala myndigheter, regeringen och det civila samhället i den stora mängden av artiklar om institutionellt ansvar gentemot flyktingar.

Dalia Abdelhady berättar om hur annorlunda det är i Jordanien, där lokala institutioner och civila samhällsorganisationer inte är lika starka, och där endast en handfull artiklar har en sådan inriktning. På samma sätt är den ekonomiska påfrestningen av att ta emot flyktingar mer uttalad i Jordanien jämfört med Sverige, vilket är förståeligt: Jordanien är ett resurssvagt land som har tagit emot syriska flyktingar motsvarande 8 procent av sin befolkning under de senaste fyra åren.

Dalia Abdelhady siktar på att publicera de första resultaten av sin studie senare i år.

Fotomontage: Catrin Jakobsson