Blågrön infrastruktur skyddar mot skyfall

Som en följd av klimatförändringarna kan vi i framtiden behöva vänja oss vid allt mer extrema väder – perioder av torka såväl som kraftiga skyfall. Våra städer har på senare år visat sig sårbara mot översvämningar efter intensiva regn. Malmö 2014 och Köpenhamn 2010, 2011 och 2014 är exempel på städer där problemet blivit mycket tydligt. Stora översvämningar i städer orsakar trafikproblem, elavbrott, översvämmade källare och stora ekonomiska skador för såväl kommuner som privatpersoner.

Johanna Sörensen är doktorand i teknisk vattenresurslära och jobbar i projektet ”Hållbar hantering av urbana översvämningar”. Projektet angriper översvämningsproblematiken med ett brett grepp som innefattar såväl stadsplanering som hydrologisk forskning och organisatoriska frågor kring beredskap vid akuta händelser. Johanna Sörensens fokus ligger på så kallade pluviala översvämningar, det vill säga översvämningar som orsakats av stora regnoväder.

Hon berättar att en bidragande orsak till att städer översvämmas när skyfallen öser ner inte bara är regnens omfattning, utan även att det numera finns allt färre ställen för vattnet att ta vägen.

– Det byggs mycket i Sverige idag. Och städerna expanderar inte bara utåt, utan blir också allt tätare, säger Johanna Sörensen. När städerna förtätas skapas det allt fler hårda ytor, t.ex. hus och asfalt, vilket ökar avrinningen. Vattnet leds då snabbt ner i försänkningar som källare och lågpunkter i staden och orsakar problem.

Problem som kan byggas bort?

– Ja, i alla fall förebyggas, säger Johanna Sörensen. När vi ändå bygger nytt och bygger om så är det viktigt att vi tar med översvämningsproblematiken i beräkningen.

– Det är viktigt att lägga in mer grönt i stadsplaneringen. Öppen dagvattenhantering, till exempel dammar, kanaler och slingrande bäckar som kan ta emot regnet är betydelsefulla. Sådan blågrön infrastruktur hjälper till att sakta ned vattenflödet, fortsätter hon och lägger till att de dessutom gör våra städer vackrare och hälsosammare. I vår forskning har vi sett att öppna dagvattenlösningar skyddar mot översvämning, trots att de ofta är designade för mer vardagliga regn.

”När vi ändå bygger nytt och bygger om så är det viktigt att vi tar med översvämnings-problematiken i beräkningen.”

Man bör dock tänka på var och hur man anlägger nya grönområden.

– På många håll finns det stora grönytor som skulle vara utmärkta ställen att samla vatten vid kraftigt regn, men tyvärr ligger dessa ofta högt och därför rinner vattnet istället ner till vägar och cykelbanor och vidare ner i avloppsnätet, säger Johanna Sörensen. Om man istället sänkte ner det gröna under gatunivån så skulle vattnet kunna samlas där och på så vis skydda mot översvämning.

– För att kunna anpassa våra städer för att klara av större skyfall behöver vi integrera multifunktionella lösningar, till exempel grönområden som kan fungera både som parker och gångstråk såväl som en del i den blågröna infrastrukturen, säger Johanna Sörensen.

Johanna Sörensen, doktorand i teknisk vattenresurslära.

Tyvärr är det inte alltid så lätt att samordna de många förvaltningar som berörs när sådana lösningar ska planeras och genomföras. Brist på plats är ett stort problem och då är det inte alltid som grönområden har högsta prioritet.

Det finns flera andra organisatoriska stötestenar som försvårar arbetet med att klimatanpassa våra städer. En sådan är att det är svårt att avgöra vem som bär det finansiella ansvaret för att föra arbetet framåt.

– VA-huvudmännen, som sköter vatten- och avloppsystemen, är till exempel inte ansvariga för att dimensionera dessa för de kraftiga regnen vi ser idag, utan endast för så kallade tioårs-händelser, det vill säga ett sådant regn som är så kraftigt att det förväntas inträffa cirka vart tionde år, berättar Johanna Sörensen. De riktigt stora översvämningarna sker vid hundra- eller till och med tvåhundraårs-intervall och för dem finns inget tydligt ansvar.

Hundraårshändelser borde, rent statistiskt, bara inträffa cirka en gång på hundra år, men de senaste åren har vi upplevt misstänkt många sådana händelser. Och även om det råder delade meningar om vi redan idag kan se att dessa kan kopplas till klimatförändringarna, så menar Johanna Sörensen att man ändå kan säga att någonting faktiskt har hänt med klimatet då till exempel Köpenhamn de senaste sju åren drabbats av tre skyfall så stora att de i teorin borde inträffat under var sitt sekel. Det finns i alla fall stor anledning att rusta för kraftigare regn i framtiden.

Vad kan man som privatperson göra för att skydda sig mot översvämningar?

– Vi kan till att börja med alla hjälpa varandra genom att anpassa våra trädgårdar för att de ska kunna ta emot regn, dvs. inte stenlägga för stora ytor utan behålla grus, gräsmattor och rabatter säger Johanna Sörensen och fortsätter.

– Om man har avlopp i källaren kan man sätta in en backventil för att undvika att blandat regn- och spillvatten strömmar in i huset vid översvämningar.

– För att förebygga översvämmade källare kan man dessutom lägga till ett trappsteg framför nedgången, så att man går upp ett steg innan man går ner, fortsätter hon. Oftast är det ju fritt fram för vattnet att forsa ner i källartrappor. Samma sak gäller för garageinfarter och liknande. En sådan lösning är ju förnuftig både för privatpersoner och andra fastighetsägare.

Man kan även leda bort stuprännorna från huset ner i till exempel gräsmattan för att det inte ska samlas vatten runt huset.

– Man bör då ha koll på vad man gör så att man inte leder vattnet rakt ner i dräneringen, framhåller Johanna Sörensen. Men det finns bra information att få om detta, fortsätter hon och föreslår att man kan anlägga en vacker regnträdgård.

Text: Catrin Jakobsson

Foto: Johanna Sörensen och Henrik Rasmussen