Energieffektivisering med människan i fokus

Vi vill ha bra luft och behaglig temperatur i våra boenden, samtidigt som det är ljust och inte för bullrigt. Det ska heller inte förbrukas för mycket energi och resurser. Hur går den ekvationen ihop när byggnader renoveras för att spara energi? Och hur påverkar människorna själva inomhusmiljön genom sitt sätt att leva? I ett nytt tvärvetenskapligt projekt vid Lunds universitet ska detta undersökas under de närmaste fyra åren.

Projektet involverar tolv forskare från både samhällsvetenskapliga och tekniska discipliner. Forskarna kände sig frustrerade över att det trots att det numera finns goda kunskaper om hållbart byggande och hållbara renoveringar, ändå uppstod problem med inomhusmiljön för de som vistas i lokaler eller sina hem. De kom fram till att det delvis berodde på att var och en, både forskare och branschfolk, var experter på sitt och att det inte fanns något helhetsperspektiv. Dessutom glömdes människorna i byggnaderna ofta bort. De påverkas av inomhusmiljön, men de påverkar också själva både energianvändningen och luftkvaliteten.

Två av forskarna berättar här mer om projektet som precis har inletts. Jonas Borell är psykolog och forskar vid LTH om inomhusmiljöns betydelse för hälsan. Birgitta Nordquist är även hon forskare vid LTH, och expert på ventilationsteknik.

– Ofta forskar man om en sak i taget inom det här området. Detsamma gäller också hur regelverket är utformat. Det unika i PEIRE-projektet är att vi samtidigt kommer att göra både tekniska mätningar av inomhusklimatet och beteendevetenskapliga studier av hur nöjda människor är. Det mesta som vi tittar på har gjorts innan, men inte tillsammans på det här sättet, säger Jonas Borell.

I PEIRE-projektet sätts människan i fokus och hur de boende själva upplever inomhusklimatet före och efter renovering samt energieffektivisering. Forskarna har redan gjort de första intervjuerna med de boende i tio lägenheter i Lund. Dessutom har de mätt bland annat temperatur, fuktnivåer, ljud, dagsljus och luftkvaliteten. Inomhusluften påverkas bland annat av ämnen som kan avgå till luften från byggmaterial, möbler, kläder, matlagning och så vidare.

Under våren och sommaren renoveras lägenheterna och nästa år återkommer forskarna till förhoppningsvis samma familjer för att upprepa studierna.

– Som ingenjör är jag van att tänka på hur jag kan styra inneklimatet med olika tekniska lösningar. Ofta bortses från att de boende själva påverkar inomhusmiljön väldigt mycket också, säger Birgitta Nordquist.

Genom projektet vill forskarna bättre förstå hur den termiska komforten hänger ihop med luftkvaliteten och de boendes beteenden. Öppnar de boende fönstren för att de upplever att ventilationen inte räcker till? Torkar de av väggarna efter en dusch för att minska fukten i badrummet? Hur påverkar städning och matlagning luftkvaliteten? Tänder de levande ljus? Och så vidare.

”Vi bygger inte längre för att hus ska hålla i uppåt hundra år.”

– Vi har till exempel placerat ut sensorer på alla dörrar och fönster i lägenheterna för att förstå hur de boende vädrar och hur det i sin tur påverkar luften i bostaden, berättar Jonas Borell.

Genom att kombinera resultaten från luftkvalitetmätningarna med vädringsmönstren vill forskarna öka sin förståelse för hur ventilationen fungerar i praktiken.

Idag görs för det mesta nya hus täta och ventileras sedan med hjälp av mekanisk ventilation. Många äldre hus däremot, exempelvis de hus som studeras i PEIRE-projektet, ventileras genom frånluftsventilation via ventilationskanaler och vädringsluckor.

– Ventilationen har stor betydelse för inomhusklimatet i bostäder. Det är viktigt att öka förståelsen för hur man på bästa sätt kan få ner energiförbrukningen i befintliga bostäder utan att boendemiljön påverkas negativt. Det är ju faktiskt så att vill man verkligen få ner vår totala energiförbrukning räcker det inte att ställa höga krav på nya bostäder. Den största förbrukningen sker ju i det befintliga beståndet, säger Birgitta Nordquist.

– Det gäller också att inte vara dumsnål när man bygger om eller bygger nytt så att människor blir sjuka av inomhusmiljön, säger Jonas Borell.

En förhoppning som forskarna har är att slutsatserna från projektet ska kunna komma till nytta för framtida utveckling av regelverk för bostäder.

– Det är ett bekymmer idag att lagstiftningen begränsar ansvaret för nybyggda hus till tio år. Vi bygger inte längre för att hus ska hålla i uppåt hundra år, menar Jonas Borell och fortsätter:

– Idag har byggandet optimerats så mycket. Det finns också en risk att det leder till för täta hus med för mycket fukt med mögelproblem som en följd. Det kan även bli för höga halter av kemikalier från byggnadsmaterialen i inomhusluften.

PEIRE-projektet pågår till 2020 och då vet vi om projektet har lyckats öka förståelsen för vad som ger bäst effekt vid energieffektiviseringar – information om hur man själv påverkar sin inomhusmiljö på bästa sätt, eller om olika tekniska lösningar fungerar bäst? Som en avslutning på projektet kommer också forskarna att ge förslag på hur de boende kan få bättre koll på sitt inomhusklimat. En app eller liknande som visar både klimatparametrar och relevanta beteenden kommer att utvecklas.

– Vi har redan nu märkt av ett stort intresse för vårt projekt från bland annat energibolag som vill hitta de bästa tekniska lösningarna för att spara energi. Men för konsumenter är elen just nu så billig att de flesta inte är motiverade att minska sin elförbrukning, avslutar Jonas Borell.

Text: Nina Nordh

Foto: Peter Frodin

Fakta

PEIRE

PEIRE står för People-Environment-Indoor-Renovation-Energy och involverar tolv forskare vid Lunds universitet från både samhällsvetenskapliga och tekniska discipliner. Projektet pågår 2016–2020 och finansieras av FORMAS och Energimyndigheten.

I projektet ska tio bostäder i ett område i Lund detaljstuderas före och efter renovering och energieffektivisering. Det är lägenheter byggda på 70-talet som ska fräschas upp inuti med bland annat ny köks- och badrumsinredning, fönsterbyten, dörrtätningar, bättre styrning av inomhustemperaturen med mera. I samband med projektet håller också ett centrum för hälsosam inomhusmiljö att bildas vid Lunds universitet som leds av Aneta Wierzbicka, Institutionen för designvetenskaper, LTH.

Projektledare: Eja Pedersen vid Miljöpsykologi, Avdelningen för arkitektur och byggd miljö, LTH
Läs mer om PEIRE:www.peire.lth.se

PEIRE-projektet har även viss koppling till det stora energieffektiviseringsprojektet Cityfied i bostadsområdet Linero i östra Lund som pågår just nu. Läs vidare i artikeln Smart fjärrvärme, solceller och jakt på energislukare.

Läs också om det Pufendorfprojekt om inomhusmiljöforskning 2014 som ledde fram till projektet PEIRE: Forskare tar helhetsgrepp om inomhusmiljön