Perenna grödor för ett hållbart jordbruk

– Vi kan inte odla som vi gör idag om vi vill skapa ett verkligt hållbart jordbruk. Vi måste öppna upp för att börja använda andra typer av grödor än de ettåriga och komma bort från den ensidiga användningen av monokulturer, säger Lennart Olsson från Lund University Centre for Sustainability Studies.

Forskning med att utveckla och odla perenna alternativ till våra vanliga jordbruksgrödor pågår i många olika delar av världen – och intresset ökar snabbt.

Dagens jordbruk har många negativa effekter på miljön.  Det beror på orsaker som kväveläckage från åkermarken, metangasutsläpp från betesdjur och stallgödsel, koldioxid från markbearbetning och användning av diesel och minskad biologisk mångfald.

Just odlingen av ettåriga grödor som vete, ris, durra, sojabönor och olika oljebaserade växter är särskilt problematisk menar Lennart Olsson. från Lund University Centre for Sustainability Studies. Bönderna måste varje säsong bryta upp och brutalt avsluta de biologiska processerna i marken. Grödorna måste också besprutas med bekämpningsmedel mot ogräs och för att förhindra skadeorganismer och förebygga växtsjukdomar. De ettåriga grödorna bidrar till jorderosion och näringsläckage eftersom jorden vänds upp och ner varje gång nya grödor sås. All denna mekaniska bearbetning skadar åkermarken menar han, och förbrukar mycket diesel.

Odlingen sker dessutom i stor utsträckning som monokulturer, det vill säga stora arealer med en enda gröda och ett minimum av genetisk variation.  Detta har lett till ett ökande problem med ogräs, skadeorganismer och växtsjukdomar, vilket i sin tur har lett till ett ökat beroende av kemiska bekämpningsmedel.

Lennart Olsson arbetar tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (Alnarp och Ultuna) och The Land Institute i Kansas (USA). Forskningen handlar om att utveckla och odla så kallade perenna grödor, fleråriga grödor som inte behöver sås varje år och som med fördel kan odlas i kombination med andra grödor i polykulturer.  Genom att odla spannmål tillsammans med kvävefixerande baljväxter kan den naturliga kvävefixeringen utnyttjas maximalt och därmed minska behovet av konstgödsel. Att grödorna är perenna gör att ogräs får svårare att etablera sig på åkrarna.

”Eftersom perenna grödor inte sås varje år, minskar jorderosion och dieselutsläpp i samband med odling.”

Inom området testas olika angreppssätt för att få fram perenna grödor. Exempelvis görs försök att korsa en vild afrikansk perenn släkting till ris med det domesticerade ettåriga asiatiska riset som ger hög avkastning.

– Det nya riset har än så länge bara odlats i Kina men vi har nu börjat testa det i Uganda, där vi också har inlett försök med odling av perenna varianter av durra i polykulturer.

Vad gäller andra sädesslag som till exempel vete och korn har två angreppssätt testas. Det ena handlar om att försöka hitta vilda perenna släktingar och korsa dem med de domesticerade för att få fram en perenn gröda med hög avkastning. Det andra handlar om att hitta vilda perenna arter som kan domesticeras. Vid The Land Institute har man framgångsrikt domesticerat en ny veteliknande perenn gröda, Kernza.

– Kernza testas nu i försöksodlingar för första gången i Europa vid både Alnarp och Ultuna och vi hoppas inom kort kunna skala upp försöken och även utveckla kommersiella produkter baserade på Kernza.

Fördelarna med perenner är många enligt Lennart Olsson. Eftersom grödorna inte sås varje år kan jorderosion minskas till nästan noll och näringsläckage kan minimeras. Dieselutsläppen minskar drastiskt från jordbruksmaskiner samt att bönder kan använda mindre bekämpningsmedel. Perenna grödor som Kernza har också visat sig bättre på att minska kväveurlakning och bygga upp mullhalt. Samtidigt kan just Kernza odlas i olika typer av klimat eftersom grödan sannolikt är mer tålig än exempelvis vete.

Han menar att bönder borde välkomna perenna grödor då ett konventionellt jordbruk använder en mycket stor del av sin bruttoinkomst till att köpa externa insatsvaror, främst utsäde, bekämpningsmedel, konstgödning, maskiner och diesel. Kostnader som kan reduceras avsevärt med perenna odlingar.

– Men vägen till ett storskaligt perennt jordbruk är dock ännu ganska lång, säger han.

Det beror på att det finns stora utmaningar med att operationalisera perenna grödor. Exempelvis är avkastningen fortfarande lägre än för konventionella sorter, något som dock kan förbättras inom ca 10 år, och det saknas kunskap om de nya sorternas egenskaper för bakning och andra användningsområden.

Lennart Olsson menar att vi här kan lära av de amerikanska erfarenheterna – det finns såväl bagerier, bryggerier, pastatillverkare och restauranger som redan använder Kernza i sin verksamhet.

– Vad gäller Kernza så har The Land Institute kunnat öka avkastningen med runt 10 % för varje förädlingsomgång, vilket inger förhoppningar om att på sikt kanske till och med kunna överträffa vete avseende avkastning. Fördelen med Kernza är att det producerar mycket mera biomassa än vete – både över och under markytan.

Inom 15-20 år tror han att perenna grödor har blivit en naturlig del av jordbruksnäringen. Men Kernza kommer aldrig att helt ersätta vete – speciellt eftersom det inte innehåller så mycket gluten menar han. För jäsning måste vete tillsättas till mjölet, även om Kernzmjöl är väldigt bakvänligt.

– Smakmässigt tycker jag att det smakar mycket bättre än vete, och det är också ett bra alternativ för de som är allergiska eller känsliga för gluten.

Andra utmaningar med att gå över till perenna odlingar har att göra med de starka ekonomiska och politiska intressen som finns att bibehålla det konventionella jordbruket, exempelvis industrin för utsäde och bekämpningsmedel, samt politisk styrning sammankopplad med agrobusiness.

– De ser ju stora nackdelar med att bönder på sikt kommer att köpa mindre utsäde, bekämpningsmedel och konstgödning. Men vi ser en utveckling mot perenna grödor som ett måste både för miljön och livsmedelsförsörjningen, men också för lantbrukets och landsbygdens långsiktiga ekonomiska utveckling, och kanske till och med för vår överlevnad, avslutar Lennart Olsson.

Text: Noomi Egan

Vill du veta mer? Då är du välkommen till detta event http://www.lu.se/event/hallbar-mat-i-ett-forandrat-klimat