En mes behöver inte vara en mes, den kan vara en opportunist!

Är smarthet kopplat till storleken på hjärnan? Större organismer har oftast en större hjärna, men är de verkligen mer avancerade bara för att det har en större hjärna? Är en ringduva smartare än en bofink? Fåglar har genom tiderna fått klä skott för både dumhet, vem har inte hört  ”hönshjärna”, men även för vishet, ”klok som en uggla”. Hur ligger det egentligen till med fåglars intelligens?

Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid biologiska institutionen vid Lunds universitet har under många år studerat fåglars inlärning och kognition.

Fåglars hjärnor är annorlunda än däggdjurens, de saknar bland annat cortex (hjärnbarken) som är det yttre tunna veckade skikt som däggdjurens hjärna har, berättar Anders Brodin.

– Fåglar är som regel små och har överlag även mindre hjärnor än däggdjuren. Hjärnan och dess kapacitet har historiskt ansetts kopplat till kroppens storlek. Stor organism, större hjärna och bättre kognition. Men är det verkligen så intelligens kan mätas?

Inom kognitionsforskning studerar man hur intryck, inlärning och information hanteras. Bättre kognition (högre intelligens) medför bättre och effektivare hantering av information.

Anders Brodin har i sin forskning studerat olika småfåglars beteenden, där huvudfokus har varit på olika mesar. Mesar är fåglar som de flesta som matat fåglar under vintern kommit i kontakt med. Hit räknas blåmes och talgoxe, de är ofta de första att upptäcka ett nytt fågelmatbord. De är några av fågelvärldens opportunister.

– Olika beteenden hos fåglar ställer olika krav på hjärnan. Bland annat har man visat att flyttande fåglar i genomsnitt har en mindre hjärna än de som stannar kvar, berättar Anders Brodin.

Hjärnan skiljer även sig avsevärt mellan organismer inom samma grupp, fortsätter han:

– Jämför man som exempel en mushjärna med en hjärna hos en människa så kan man se att människans hjärna har en tydligare uppdelning i områden, olika centra. I den mänskliga hjärnan kan man se att vissa mekanismer och funktioner som hör ihop ligger tätare tillsammans. Syncentra, hörsel, med mera.

” Olika beteenden hos fåglar ställer olika krav på hjärnan. ”

– Bland däggdjuren så har människan den mest avancerade hjärnan. Den närmaste släktingen, chimpansen har ungefär halva storleken på storhjärnan i jämförelse med människan, berättar Anders Brodin.

Tittar man på de havslevande däggdjuren som delfiner och valar så har de stora hjärnor, men de har inte fler neuron än människan.

Hur är det med fåglar och kanske framför allt mesar och dess kognitiva förmågor?

Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi Foto: Peter Frodin

I ett experiment fick talgoxar  sitta i en egen bur och betrakta andra småfåglar som har ett hamstringsbeteende. De memorerade då gömställena och kunde när de släpptes ut flyga runt och äta upp maten i gömställena.

– Det visade sig att talgoxarna mindes entitornas gömställen och kunde leta reda på den gömda maten. Ännu mer överraskande var att talgoxhonorna mindes lika bra som det hamstrande entitorna själva. Talgoxens beteende är mer avancerat då det är svårare att memorera var andra gömmer mat, än om man skulle gömt den på egen hand. Framför allt då de på håll måste se var de gömmer maten, förklarar Anders Brodin.

I andra forskningsstudier har talgoxen briljerat, trots sin litenhet. Bland annat i ett experiment där man ”gömde” mat i ett genomskinligt plaströr som var öppet i båda ändar så behövde de smartaste fåglarna endast ett eller kanske ett par försök innan de kunde komma åt maten. De som löste detta snabbt och enkelt var bland annat kråkfåglar och talgoxe.

Födohamstring är en annan strategi som ställer krav på hjärnan att minnas kanske tiotusentals frön eller matdepåer. Fåglar är vad man kallar spridningshamstrare, de gömmer de enskilda fröna, maten på skilda platser. Strategin fungerar bara om fåglarna komma ihåg var de gömde maten. Hamstrande fåglar har en mycket välutvecklad del av hjärnan som är mycket bra anpassad för just detta, hippocampus. Det är en del av hjärnan som har hand om lokalsinnet och orientering.

Hamstring är något som man kan se om man matar fåglar på vintern och har titor (en äkta mes) vid fågelmatbordet. De flyger i skytteltrafik mellan matbordet och olika gömmor med frön, frön som de gömmer i närheten.  Återigen är det i huvudsak bland kråkfåglar och mesar man finner mathamstrare i den mening vi pratar om spridningshamstring (maten göms på enskilda platser). I vid mening med hamstring  finns fler arter som lagrar sin mat, så som ugglor, de gömmer dock oftast inte sin mat.

I en nyligen publicerades artikel presenterades ytterligare resultat som visar att sångfåglar (Passeriformes) har en synnerligen välutvecklad hjärna. I denna grupp finner vi just kråkfåglar och mesar. Artikeln beskriver hur man lyckats räkna antalet neuron i hjärnan, vilket visade att vissa fågelhjärnor har mycket hög täthet, till och med högre än människan.

– Så nu en gång för alla kan vi konstatera att storleken är inte det enda som avgör, säger Anders Brodin.

Allt har dock ett pris, hjärnan behöver ett konstant tillskott av energi. De tidiga människorna hade en mindre och primitivare hjärna. Vår hjärna ökade sedan i storlek genom evolution och blev allt mer avancerad med fler neuron. Utvecklingen började först när vi blev jägare och samlare och hade gott om mat.

Vår mänskliga hjärnan behöver konstant lika mycket energi som motsvarande vikt av muskler som är i full aktivitet. Utan detta konstanta tillskott av energi kan inte en så pass avancerad hjärna fungera.

Text: Peter Frodin

Foto: Peter Frodin

Fakta

Om mesar

Äkta mesar är dem vi vanligen ser i Sverige: talgoxe, blåmes, talltita, entita, lappmes, (alltså ej, skäggmes, pungmes och stjärtmes).

Om kognitionsforskning

Den vetenskap som studerar hur information representeras och bearbetas, i och av hjärnan.

Om hamstringsbeteende, mathamstring

Mathamstring innebär att man samlar och gömmer mat när det är gott om den, mat som sedan äts vid tider då det är sämre tillgång.