Vid Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning undersöker forskare matens inverkan på tarmfloran och vilka effekter det får på människors hälsa bl.a olika fibrers påverkan på det metabola syndromet. Metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett antal riskfaktorer som tillsammans ger en ökad risk för utveckling av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Centrala riskfaktorer är en förhöjd inflammation och insulinokänslighet. Både det metabola syndromet och diabetes typ 2 kan påverka kognitiva funktioner som minne och inlärning på ett negativt sätt och medföra en ökad risk för demenssjukdomar så som t ex Alzheimers sjukdom.
Forskarna studerar även sambandet mellan höga blodsockervärden och kognitiv förmåga. Bland annat studeras hur intag av kostfibrer i korn och råg på ett gynnsamt sätt påverkar ämnesomsättningen, t ex blodsockerregleringen, hos friska människor, och hur dessa effekter även resulterar i förbättrat minne och inlärning. Effekterna härrör sannolikt från fermentering i tjocktarmen då fibrerna i spannmålsprodukterna bryts ner av tjocktarmsbakterierna. Tjocktarmsfermentering av kostfibrerna förstärker även tarmens slemhinne-barriär och minskar därmed risken för inflammation i kroppen.
– Våra resultat tyder på att en fiberrik kost kan bidra till att bibehålla och förbättra minnet, koncentrationsförmågan och sinnesstämningen. Personerna som ingick i studien presterade bättre efter att ha ätit livsmedel med specifika fibrer, säger Anne Nilsson vid Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning.
”Jag vill därför slå ett slag för en kost som innehåller mycket fibrer från korn och råg, nyttiga fetter och bär.”
Deltagarna i studien förbättrade sitt arbetsminne med upp till fem procent. Arbetsminnet är den kognitiva funktion som handlar om att lagra och bearbeta information i stunden, som exempelvis att läsa ett recept och laga mat samtidigt.
– Även om skillnaderna kan tyckas små kan det innebära en stor förbättring för den enskilda individen. Resultaten visar att varje måltid räknas eftersom vissa effekter syns direkt efter intag av de specifika fibrerna, säger Anne Nilsson.
Anne Nilsson och hennes kollegor studerar även sambandet mellan kognitiv förmåga och en kost rik på bär och nyttiga fetter som bland annat finns i fisk, och har noterat förbättringar redan efter fem veckor med den särskilda dieten.
– Jag vill därför slå ett slag för en kost som innehåller mycket fibrer från korn och råg, nyttiga fetter och bär. Kostdieten är bra för hälsan och inte så svår att följa, avslutar hon.
Text: Noomi Egan
Vill du veta mer? Välkommen till ett seminarium den 4 september, 14.15 – 16.00 i Hörsalen, Medicon Village, Scheelevägen 2, Lund, som arrangeras inom ramen för Lunds universitets 350-årsjubileum och vetenskapsveckan Den fantastiska hjärnan 4-10 september.
Till seminariet
