Diabetes är en komplex sjukdom. Men med forskningsprojektet ANDIS, alla nya diabetiker i Skåne, öppnas dörrarna till att fler kan få rätt diagnos som i sin tur leder till smartare behandling. ANDIS registrerar alla nya fall av diabetes i Skåne och är en stor kunskapsbank för forskare som för första...
Målsökande antikroppar som blockerar leukemistamcellers möjlighet att föröka sig och samtidigt lockar till sig kroppens naturliga mördarceller. Dessa ger i sin tur dödssignalen till den sjuka stamcellen. Science fiction? Nej – bara en vanlig dag i labbet. Akut myeloisk leukemi (AML) är den vanligaste typen av leukemi hos vuxna och drabbar runt 350 personer varje år i Sverige....
Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer och drabbar varje år cirka ettusen personer i Sverige. Om sjukdomen inte upptäcks innan den hunnit sprida sig till andra områden i kroppen så är prognosen dyster. Endast 10 procent av dessa patienter överlever fem år efter diagnos. Men ett oväntat fynd...
I takt med att vi blir allt bättre på att designa och producera olika nanomaterial, väcks frågan hur dessa påverkar vår miljö och vår hälsa. Vilka risker finns exempelvis när det ”dammar” nanofibrer i samband med att nya material och produkter tillverkas? Nanopatiklar är osynliga för blotta ögat, men spås...
– Det är den vanligaste dödsorsaken och den mest invalidiserande sjukdomen världen över, säger Isabel Gonçalves, hjärtläkare och professor i kardiologi på Clinical Research Centre i Malmö om förträngningar – plack – i blodkärlen, som om de brister kan leda till hjärtinfarkt och stroke. – Men idag har vi egentligen...
Vi står inför en cirkulär omställning av samhället där en slit- och släng attityd behöver ändras till att vi tar ekonomiskt- och miljömässigt ansvar. Stort fokus är riktat mot ett material vi lärt oss att inte leva utan. Plast. – Hur kan man komma ifrån vår plastproduktion, som idag är...
För att bättre förstå hur hjärnan fungerar och vad som händer när den drabbas av olika sjukdomar behöver vi kunna lyssna på hjärnan. Vi måste kunna göra det utan att skada den samtidigt som vi har koll på vilka hjärnceller som vi faktiskt lyssnar på. Först då kan vi studera...
En del nanopartiklar löser upp sig när vi andas in dem i lungan, andra behåller sin struktur. Form, storlek och struktur avgör hur den reagerar med omgivningen. – Det handlar om så små strukturer som kan andas in och penetrera olika barriärer i kroppen – som blod, luft och placenta”, säger...
Ett fruktbart samarbete mellan ögonforskare, materialvetare och fysiker har lett till att det nu är möjligt att odla nervceller i en sorts ”nanoskogar”, på ytor med upprättstående nanotrådar. Hur nervcellerna växer och hur de bildar kontakt med varandra i dessa skogar påminner om deras naturliga växtsätt i näthinnan – något...
